torsdag 22 november 2007

Strålande

Idag har jag bara läst och läst, kompendie efter kompendie. Skrivit lite till min rapport, och snart är det handledning kring den. Jag längtar verkligen till att få göra "lite" julfint här hemma, man blir ju mörkrädd. Oändligt lång känns tiden, sketna fönster. Tankarna för mig till skolan när jag gick slöjden, vi stöp egna ljus i olika former,en del av dem blev riktiga lussekronor, det kan jag aldrig glömma. Vilken julafton, jag tände samtliga ljus den kvällen och bara njöt, helt fantastiskt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jobbigt med vintermörkret.
Men vi har ju din underbara anka som möter oss varje morgon vid frukostbordet och det känns så bra.

Anonym sa...

Glömde säga en sak. Såg din skulptur i skulptursalen. Ville röra på den. Den uttryckte en sån skörhet.

Monika sa...

Höst- och vintermörkret är vidrigt! Igår tvingade jag mig själv till att gå ut och räfsa löv i Stefans lilla trädgård. Det var jätteskönt att få både ljus och frisk luft. Men idag har jag träningsvärk i hela kroppen. Känner mig som 80 år :-(.

Jaha...och nu seglar det snöflingor utanför mitt fönster. Suck! Dags att fortsätta med rapporten...